Klockan åtta på morgonen kommer ett meddelande från sjukhuset: läkartiden är flyttad till en annan dag. En obetydlig sak för de flesta. Men för en person med kombinerade funktionsnedsättningar och utmaningar i kommunikationen kan ett sådant besked skapa stor osäkerhet och oro. Att möta och hantera situationen med lugn, trygghet och medmänsklighet är vardag inom Mo Gård. 

När en kommun söker en placering för en person hamnar förfrågan hos Malin Boson och Richard Östnes. De är placeringsansvariga inom Mo Gård och bereder ärendet från första kontakt till inflyttning. 

Malin och Richard sitter på olika orter i Sverige, men har en löpande dialog om alla nya och befintliga placeringar. De samarbetar dagligen om förfrågningar, stödbehov och uppföljningar. Deras bakgrund inom Mo Gård skiljer sig dock markant åt.  

Malin kom till Mo Gård 2025, men har arbetat inom LSS i över 15 år. Hon har varit stödassistent, pedagog och utbildare, och enhetschef i olika kommuner i Skåne. Grunden lade hon med studier i socialpsykiatri efter gymnasiet, för att sedan utbilda sig inom ledarskap och organisation med sociologi som huvudområde.
– Det jag drogs till inom LSS var egentligen att fullfölja det som lagstiftningen säger: man ska kunna leva som andra även om man är i behov av stöd. Att genom många olika arbetssätt se till att personen mår bra utifrån sina förutsättningar, berättar Malin. 

Att det blev Mo Gård beskriver hon som ett nästa naturligt steg:
– Det finns ett jättestort hjärta inom Mo Gård. Vår styrka är att kunna ta fram skräddarsydda lösningar för individer med större behov, och att ha rätt kompetens i bolaget. 

Richard har en betydligt längre historia inom Mo Gård; han kom in som trainee redan 2002, började som pedagog och har sedan dess hunnit vara enhetschef och VD för ett dotterbolag i tolv år. Idag är han, vid sidan av rollen som placeringsansvarig, även försäljningschef och vice VD. Men han började på ett helt annat håll, nämligen som byggnadsplåtslagare. Ett diskbråck tidigt i den karriären gjorde att han på läkares inrådan tvingades skola om sig.
– Annars hade jag nog inte gjort det, för jag trivdes bra i byggbranschen, säger han. 

Han valde att läsa psykologi som huvudämne, kombinerat med organisation och ledarskap, och hade redan jobbat extra som personlig assistent. Kopplingen till Mo Gård och arbetet med människor var inte långt borta. 

Ett ärende från första kontakt till inflyttning
Förfrågningarna kommer in i princip dagligen – via kommunernas upphandlingsplattformar, mejl eller telefon. Härifrån är de placeringsansvariga den röda tråden från första kontakt till inflyttning. Processen tar normalt två till tre månader, men vid akuta placeringar kan det gå på två till fyra veckor.  

Det första steget är en bedömning av om Mo Gård är rätt för personen. Tillhör personen målgruppen, kan Mo Gård erbjuda en miljö som är rätt anpassad utifrån individens behov och om det finns en ledig plats. Även önskemål om geografisk placering väger tungt.
– Ofta är det kopplat till anhöriga; att de vill att personen ska bo relativt nära så att personen kan ta emot besök eller själv åka och besöka familjen, säger Richard. 

Lika viktigt är att den nya placeringen blir en bra matchning, både för personen och för de som redan bor på enheten. 
– Därför ser vi över de sociala förutsättningarna och hur samtliga påverkas, med hänsyn till exempelvis ålder, kön och andra individuella behov, fortsätter Richard. 

Många kommuner önskar ett preliminärt pris tidigt i processen, vilket är avgörande för om ärendet ska gå vidare i en fortsatt process. 
– Det är ett skifte som skett på senare år, förr var det inte lika vanligt. Men det är bra både för dem och oss, istället för att vi lägger ner ett stort arbete för att sedan konstatera att vi inte kan matcha varandra prismässigt. 

Bedömer kommunen att prisnivån är möjlig att godkänna, är nästa steg en mer fördjupad informationsinsamling. Ett team av specialister från Mo Gård samlas centralt och tar kontakt med berörda personer och aktörer såsom anhöriga, nuvarande boende, daglig verksamhet, kommun eller skola.
– Vi vill skapa oss en så bra bild som möjligt av de behov och förutsättningar som finns för den person som ska komma till oss. Om vi behöver tillsätta kompetens för något specifikt, och vilka anpassningar som behövs för att mottagandet ska bli så bra som möjligt, säger Richard. 

Individanpassning i praktiken
"Individanpassning" är ett ord som lätt blir abstrakt, men inom Mo Gård är det högst konkret:
– Vi tror inte på generella kollektiva lösningar eftersom alla har så olika förutsättningar, säger Richard, och ger ett exempel:  

– Det kan handla om att man behöver en egen ingång för att man har svårt att gå igenom allmänna utrymmen och träffa andra personer, och därmed behöver en individuell anpassning. 

Men det handlar lika mycket om planering, struktur och rutiner; när och vad en person äter, hur personen tar sig till och från daglig verksamhet, hur en hel dag ser ut.
– De som kommer till Mo Gård har oftast väldigt stora stödbehov, och klarar inte att bara följa med i en grupp hur som helst, de behöver det här individuella upplägget. Då krävs mycket mer planering och resurser, säger Richard. 

Kommunikation som verktygslåda
Mo Gård har sedan starten 1947 varit djupt rotat i dövvärlden. Tack vare tekniska hjälpmedel som cochleaimplantat finns det färre med behov av teckenspråkig miljö idag, men många personer med en intellektuell funktionsnedsättning och/eller autism har samtidigt stora kommunikativa utmaningar. Alternativa kommunikationsvägar är en av Mo Gårds verkliga styrkor, och teckenspråket är bara en del.
– Personerna möts med talspråk, teckenspråk, taktilt teckenspråk eller bild- och symbolstöd – ofta i kombination. All personal inom Mo Gård har kompetens att anpassa kommunikationen utifrån den enskildes behov och använder de kommunikationssätt som skapar bäst förutsättningar för förståelse, delaktighet och trygghet, säger Malin. 

Den kommunikativa kompetensen hos medarbetarna är avgörande när en person har svårt att uttrycka sig eller när omgivningen är svår att tolka, vilket i sin tur kan leda till oro och utmanande uttryckssätt. Arbetssättet vilar på lågaffektivt bemötande, och det inställda läkarbesöket i inledningen är ett typexempel. Malin beskriver vad som händer sedan i en sådan situation:
– Många av de som bor hos oss har väldigt svårt när rutiner bryts; det kan väcka en stor oro. Då handlar det om att ha en god relation sedan tidigare, att personalen är trygg i sin profession och har fingertoppskänsla. Lågaffektivt bemötande handlar mycket om att vänta ut och avvakta. Fingertoppskänslan får du egentligen bara genom trygghet, kompetens och erfarenhet, och genom att känna individen. Relationer är i slutändan A och O, säger hon. 

Kompetensen byggs inifrån
Att möta de mest komplexa behoven kräver medarbetare med rätt kunskap. När ett uppdrag kräver nyrekrytering sätts de nya medarbetarna aldrig samman till ett helt nytt team kring en ny placering.
– De är ju nya även i att lära sig Mo Gård. Först ska man lära sig Mo Gård, sen verksamheten, och så ska man lära känna individen. Det blir många steg på en gång, förklarar Richard. 

I stället möter erfaren personal den nya placeringen, medan nyrekryterade fördelas ut i verksamheten tillsammans med mer erfaren personal. Att Mo Gård är organiserat i regioner, med kluster av flera enheter, gör det möjligt att flytta kompetens dit den behövs. Till det kommer en central kvalitetsenhet.
– Det är specialister som jobbar med utbildning, fortbildning och handledning, och är väldigt involverade vid olika placeringar: de observerar, analyserar och stöttar arbetsgruppen med arbetssätt och metoder, säger Richard.  

Alla anställda får grundutbildningar i bland annat lågaffektivt bemötande, lagstiftning inom LSS, kommunikation och teckenspråk.
– Vi har sedan länge utbildningspaket och utbildare på plats internt. Det tror jag är ganska unikt för oss, och det gör också att vi kan möta personer med omfattande stödbehov. 

Möjlighet att berätta om Mo Gård

En stor utmaning för Malin och Richard handlar paradoxalt nog inte om de tyngsta placeringsuppdragen, utan om något till synes enklare: att hinna ge en ärlig bild av vilka Mo Gårds styrkor är. Trycket på de kommunala handläggarna är högt och ofta går ärendena fort. Ett första mejl kan innehålla en enda fråga: "Vad skulle ett pris för en placering hos er bli?"
– Då får vi aldrig en personlig kontakt, vi får inte chansen att berätta vilka Mo Gård är, vad vi kommer att leverera och vad vår kompetens kan ge långsiktigt för en placering hos oss, säger Malin.  

Richard instämmer:
– När vi väl får ett möte och får prata och diskutera, då blir det något annat. Vi kan förmedla en bild av vilka vi är och varför vi gör som vi gör, säger han och fortsätter: 

– Vi tycker att vi är ganska stora; 650 anställda och verksamheter på flera orter. Men det är många som inte alls vet vilka vi är, eller har en gammal bild av vad vi jobbar med, säger Richard. 

Men när dialogen väl finns där, och tiden får göra sitt, händer det som gör att arbetet känns verkligt värdefullt.
– Det är när vi tar emot en placering som inte har fungerat tidigare; personen har flyttats mellan flera boenden och vi får en beskrivning av väldigt omfattande stödbehov. När vi då, efter ett antal månader, kan visa att det fungerar, den här personen kommer inte behöva flytta vidare – nu är det bra. Anhöriga kommer på besök efter ett halvår, ett år, och säger: "oj, vad är det som har hänt? Kunde det bli såhär bra?" Det är det bästa med det här jobbet, säger Richard.