Forskning kring självskadebeteende hos personer med intellektuell funktionsnedsättning

4 april, 2025

Mo Gård och Linköpings universitet har inlett ett forskningssamarbete för att utveckla och vetenskapligt grunda arbetssätt, för att stödja personer som har både intellektuell funktionsnedsättning (IF) och självskadebeteende. Projektet, som leds av forskaren Maria Andreassen tillsammans med specialister från Mo Gårds kvalitetsenhet, är ett unikt exempel på praktiknära forskning där akademi och verksamhet möts för att skapa en verklig förändring.

Det som gör detta projekt särskilt spännande är det nära samarbetet mellan forskare och praktiker. Forskningen bedrivs enligt principerna för participatorisk forskning, vilket innebär att både akademiker och yrkesverksamma deltar aktivt i forskningsprocessen. Genom att kombinera den vetenskapliga metodiken från universitetet med den praktiska expertisen från Mo Gård kan djupare förståelse skapas, som kan leda till mer användbara resultat. Detta tvärvetenskapliga arbetssätt är en innovativ metod som kan attrahera fler forskare till området och visa vägen för framtida forskning där teori och praktik samverkar på ett dynamiskt sätt.

Bakgrund och syfte
Mo Gård har länge haft samarbete med forskare, både genom deltaganden i forskningsprojekt och genom utdelning av forskningsmedel. Utmaningen har alltid varit att få resultaten av forskningen att komma verksamheten till del och inte bara bli en del för vetenskapen. Behovet av forskning kring självskadebeteende hos personer med intellektuell funktionsnedsättning har identifierats vara viktig både för Mo Gård och omvärlden, då tillgången till vetenskapliga grundade riktlinjer för professionella som arbetar med dessa individer är begränsad, beskriver Johanna Bergstrand VD för Mo Gård. Arbetsgruppen för forskningsprojektet har samlat in relevant information under ett års tid för att ha så mycket material med sig som möjligt för en etikansökan som nu godkänts och möjliggjort att projektet rent praktiskt har kunnat starta.

”Det finns väldigt lite stöd för de olika professioner som jobbar med denna målgrupp. Vi vill bidra till att synliggöra och utveckla arbetssätt som fungerar i praktiken,” säger Johanna Bergstrand från Mo Gård.

Hon betonar att självskadebeteenden hos personer med intellektuell funktionsnedsättning är ett komplext område som kräver tvärvetenskapliga lösningar. ”Det finns inga etablerade arbetssätt eller riktlinjer för hur vi ska agera i stunden när självskadebeteenden uppstår. Samtidigt finns det enormt mycket tyst kunskap inom olika yrkesgrupper som jobbar med denna målgrupp, men den behöver valideras och göras tillgänglig för fler.”

Maria, som är arbetsterapeut och universitetslektor, berättar att hon drogs till projektet för att det utgår från en verklig problemställning i verksamheten: ”När man jobbar på universitet kan man ibland ”komma ifrån” verkligheten lite, men här fick jag möjlighet att arbeta nära verksamheten och personalen, vilket var väldigt lockande.”

Johanna fyller i: ”Vi ser ett enormt behov av att systematisera och dokumentera de erfarenheter som vår personal samlat på sig. Det här är ett viktigt steg för att säkerställa att vi arbetar på ett sätt som ger de bästa resultaten för målgruppen. I dagsläget är det så mycket värdefull kunskap och kompetens inom detta område som fastnar inom respektive yrkesgrupp som arbetar med denna målgrupp och det vill vi ändra på.”

Genomförande och betydelse
Forskningsprojektet är upplagt i tre faser:

2025 – Intervjuer med personal som arbetar närmast målgruppen.
2026 – Intervjuer med pedagoger, hälso- och sjukvårdspersonal samt verksamhetschefer.
2027 – Intervjuer med anhöriga.

Ett delmoment i intervjuerna utgår från en metod kallad ”Critical Incident Technique”, där personalen beskriver specifika situationer, hur de agerade och vad som fungerade eller inte.

”Vi vill samla in den tysta kunskapen som personalen har byggt upp under åren och göra den tillgänglig för fler. Mo Gård har väldigt stor expertis inom området, och genom detta projekt kan vi sprida den kunskapen till andra instanser samt tydliggöra den inom Mo Gård,” säger Maria.

Johanna betonar vikten av att fånga upp hela kedjan av professionella som arbetar med målgruppen: ”Vi vet att lösningen inte ligger i en enskild metod eller åtgärd. Det handlar om ett helhetsperspektiv där både pedagogiska, medicinska och miljömässiga faktorer spelar in. Därför är denna forskningsstudie så himla viktig.”

Förväntade effekter
En av målsättningarna med forskningsprojektet är att identifiera framgångsrika arbetssätt i bemötandet med individer med självskadande beteenden. Förhoppningen är att minska självskadande beteenden, förkorta deras varaktighet och ge personalen verktyg för att känna sig tryggare i sitt arbete.

”Det handlar om att skapa en tryggare arbetsmiljö för personalen och ge målgruppen det stöd de behöver. Personalen arbetar ju så nära dessa individer, och deras förhållningssätt är av största vikt för att situationen ska bli så trygg som möjligt för alla inblandade” förklarar Maria.

Johanna tillägger: ”Vi vill att personalen ska känna sig trygg i att de har en tydlig väg att följa, baserad på forskning och beprövad erfarenhet. Idag är det ofta upp till den enskilda yrkespersonen att agera utifrån erfarenhet och bästa förmåga i svåra situationer, och det vill vi förändra.”

Framtida samarbeten och påverkan
Projektet syftar även till att sätta självskadebeteende hos personer med intellektuell funktionsnedsättning på forskningskartan. Självskadebeteende associeras ofta med andra grupper, och denna målgrupp är förbisedd i forskningen.

”Vi ser det här som en startpunkt. Förhoppningsvis leder det till fler forskningsprojekt och vidare samarbete med andra universitet och aktörer inom akademi och vård. Genom vetenskapliga artiklar kan vi nå ut globalt och sprida våra resultat på ett bredare plan,” säger Maria.

Johanna avslutar: ”Vi hoppas att denna forskning inspirerar fler forskare att arbeta praktiknära och att vi inom Mo Gård kan fortsätta bidra med vår unika kompetens.”