Kommunikation – ett brett och viktigt område inom Mo Gårds kompetensutveckling
15 november, 2022
Alla människor har rätt till kommunikation. Ibland blir kommunikationen svårare mellan människor på grund av att de inte delar samma kommunikationssätt eller har svårare att tolka varandras budskap. Inom Mo Gård läggs stor vikt vid att alla brukare ska få sina rättigheter och behov tillgodosedda, därför är kommunikationsområdet en stor del av kompetensutvecklingen för personal på Mo Gård.
Mo Gård erbjuder insatser som handlar om kommunikation
Mo Gård erbjuder insatser till personer som behöver mötas av kunskap och anpassningar för att få en fungerande kommunikation. En fungerande kommunikation är en förutsättning för att vara delaktig i allt som rör vardagsliv och samhällskontakter och för att leva ett gott liv. Alla människor kan kommunicera på något sätt, men hur kommunikationen ser ut och hur vi kommunicerar med varandra varierar mycket. Det kan bero på exempelvis syn- och hörselnedsättning, autismspektrumtillstånd samt kognitiva och motoriska nedsättningar.
Mo Gårds styrka är specialistkompetens inom kommunikationsområdet. För att kommunikationen ska fungera krävs att kommunikationen är tillgänglig och att det finns kunskap om kommunikativa anpassningar, det kallas för en kommunikativ miljö. I den kommunikativa miljön på Mo Gård arbetar vi med talspråk, teckenspråk, taktila anpassningar och olika former av AKK, Alternativ och Kompletterande Kommunikation. Det ger individuella förutsättningar för delaktighet och inkludering.
Att kunna teckenspråk är viktigt för att kunna sätta ord på det vi gör tillsammans eller det som sker runt omkring oss.
Teckenspråk är en viktig del inom Mo Gård
Mo Gård har under lång tid erbjudit insatser till personer med hörselnedsättning eller som är döva, i kombination med intellektuell funktionsnedsättning. Deras språk är teckenspråk och därför är det viktigt att utgå ifrån en teckenspråkig miljö där alla kan känna sig inkluderade i ett socialt sammanhang. Åsa Kohtamäki arbetar som kommunikationspedagog på Mo Gård och är koordinator för Mo Gårds teckenspråksutbildning. Hon har lång erfarenhet av teckenspråk genom sin bakgrund som teckenspråkstolk och vet hur viktigt det är att få tillgång till teckenspråk.
– Att kunna teckenspråk är viktigt för att kunna föra ett samtal om det som sker, att kunna sätta ord på det vi gör tillsammans eller det som sker runt omkring oss, för om den kommunikativa miljön brister påverkar det personens hela liv, berättar Åsa.
I den bästa av världar kan alla kommunicera med alla och ingen är utanför i sociala sammanhang. Framförallt upplever ingen exkludering i sitt eget liv på grund av bristande kommunikation, förklarar Åsa.
– Om de som jobbar med en brukare inte kan personens språk och inte vet hur de ska anpassa språket till brukarens förutsättningar så att personen kan förstå så blir brukaren exkluderad. Därför satsar Mo Gård mycket på kompetensutveckling och att de som anställs på Mo Gård ska lära sig teckenspråk och att använda olika former av kommunikationsstöd i samspelet med brukarna, berättar Åsa.
Det räcker dock inte bara att kunna teckenspråk, för att kommunikationen ska bli optimal så behövs kunskap kring hur man exempelvis anpassar sitt teckenspråk till personer med intellektuell funktionsnedsättning, autism, synnedsättning eller från visuell form till taktil form där personen inte ser tecknen utan lägger sina händer på den tecknandes händer och på så sätt avläser det som sägs.
– All personal får en grundläggande utbildning i teckenspråk och hur man kan anpassa, just eftersom vi på Mo Gård vet att det är omgivningens kompetens som ger individerna möjligheter att utveckla sitt språk och kommunikationssätt, berättar Åsa.
Tydliggörande pedagogik.
Individuella kommunikationsstöd
En annan person som arbetar mycket med kommunikation och att kunna göra individuella anpassningar inom Mo Gård är Julia Bergstrand. Julia är logoped och hon arbetar med att stödja personer där det finns språkliga brister eller svårigheter sinsemellan. Inom Mo Gård används olika typer av tydliggörande pedagogik som syftar till att göra olika delar av vardagen tydligare för brukarna.
Pekprat innebär att man pekar på en symbol för att säga något i en aktivitet, t.ex. var man vill promenera någonstans.
– Det kan handla om att personalen erbjuder brukarna hjälp med att planera när och hur olika aktiviteter ska genomföras, samt med vilket syfte och tillsammans med vem. För att vi ska kunna göra olika aktiviteter tillsammans, så som exempelvis matlagning, lägga pussel eller gå en promenad, behöver vi också en tydlig kommunikationen i de gemensamma aktiviteterna. För att skapa tydlighet i interaktionen använder vi på Mo Gård oss därför av olika typer av AKK, berättar Julia.
AKK står för Alternativ och Kompletterande Kommunikation och är ett samlingsbegrepp för olika typer av kommunikationsstöd som kan användas för att skapa tydliga budskap i en interaktion. Julia förklarar att det till exempel kan handla om att hålla upp ett klädesplagg samtidigt som man frågar ”är det här din jacka?”, peka på en symbol för att säga ”din tur” när man spelar brädspel eller trycka på en knapp för att med hjälp av förinspelat tal svara JA eller NEJ i olika situationer.
Genom att trycka på en knapp med förinspelat tal kan individen vid rätt tidpunkt i samtalet svara exempelvis JA eller NEJ på en fråga.
Vilken typ av AKK som behövs beror på vad det är för aktivitet, vilka individer det är som deltar i den och vad de har för behov. Ibland kan det fungera bra att använda tecken som stöd till det som sägs för att orden ska bli extra tydliga. Att vi kan höra ett ord, dvs. uppfatta det med vår hörsel, betyder inte heller per automatik att vi förstår vad ordet betyder, förklarar Julia. Därför kan kommunikationsstöd också användas för att krångliga, ovanliga eller svåra ord ska bli lättare att förstå och minska risken för att det uppstår missförstånd. Konkreta föremål, bilder eller fotografier kan också vara ett bra alternativ då verbala ord eller tecken är svåra att använda.
– Det viktiga med AKK är inte hur det ser ut, utan poängen med kommunikationsstödet är att skapa tydlighet så att alla ska ges möjligheter att kommunicera med personer i sin omgivning och delta i gemensamma aktiviteter, berättar Julia.
Fokuset på kommunikation och kompetensutveckling inom Mo Gård handlar således om att personalen ska kunna kommunicera med brukarna oavsett vilka funktionsnedsättningar de har och oavsett vilka anpassningar som behöver göras för att kommunikationen ska fungera.
Att hjälpas åt med olika insatser, utbildningar och gemensamma reflektioner för att kunna individanpassa och göra skillnad för brukarna är något som är viktigt för samtlig personal på Mo Gård. Att kombinera teckenspråk med någon form av AKK är ett sätt att individanpassa och göra livet tydligare för de som bor på Mo Gård, menar både Åsa och Julia.